Älg och älgjakt

Förbundet Rättvis Jakt

 

 

 

Det nya älgjaktssystemet.

 

Som trädde i kraft 2012-01-01

 

Schematisk återgivning om tillkomsten av den nya ”älgförvaltningen”.

 

1. I juli 2004 lämnade centrala företrädare för Svenska jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund

(JRF), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Skogsindustrierna in ett gemensamt förslag till

regeringen om ett helt nytt system för älgjakten. Förslagsställarna angav att det var fråga om

”avsevärda förändringar av den svenska älgförvaltningen”. Bland annat skulle alla former av

tidigare licensområden avskaffas. Förslaget syftade till en modell av kollektiv förvaltning och

centralstyrning, där grundlagsskyddet av enskild äganderätt och förfoganderätt skulle stå tillbaka

för diffusa allmänna intressen. Det framhölls i förslaget att myndigheterna ”skyndsamt” skulle

förverkliga förslaget. Det framstår som synnerligen märkligt att detta förslag tillkom och

framfördes bakom ryggen på huvuddelen av landets då ovetande markägare och jägare.

Huvudinnehållet i förslaget, med bl.a. slopande av alla A-, B-, och E-licenser, storlicenser,

samlicenser och kalvområden, ett utdrag återges här nedan;

_______________________________________________________________________________

 

Nytt Älgförvaltningssystem

 

Ett gemensamt förslag från.

Svenska Jägareförbundet

Jägarnas Riksförbund

Skogsindustrierna

Lantbrukarnas Riksförbund

2004

 

5. Jakten

Nuvarande regler för älgskötselområden, A -licenser, B-licensers, storlicenser, samlicenser,

enkalvsområden och kalvjaktsområden slopas. Nuvarande registreringsförfarande på

länsstyrelsens slopas. Förvaltningsområdet upprättar förteckning över älgjaktsområden med

företrädare och areal. Samrådsgruppen inom förvaltningsområdet fördelar avskjutningsnivåer.

 

Förslag.

Jaktmarkerna i förvaltningsområdet organiseras i befintliga eller nya älgjaktsområden.

Nuvarande regler för älgskötselområden, A-licenser, B-licenser storlicenser, samlicenser,

enkalvsområden och kalvjaktsområden slopas. Nuvarande registreringar på länsstyrelsen

slopas. Förvaltningsområdet upprättar förteckning över älgjaktsområden med uppgift om

företrädare och areal.

 

Samrådsgruppen inom förvaltningsområdet fördelar avskjutningsnivåer.

_______________________________________________________________________________

 

 

2. Efter något års betänketid, tillsatte regeringen en utredning med Hytting som älgutredare, där

Hyttings förslag ganska omgående hamnade i pappersåtervinningen.

 

3. Därefter utsåg regeringen Maria Norrfalk som ny älgutredare. I juni 2010 kom Norrfalks

betänkande med förslag, som till stora delar överensstämde med galjonsfigurernas förslag från

2004, och i praktiken likt det system som öststaterna befriat sig från 20 år tidigare. Samtliga

jägar- och markägarorganisationer hade representanter i denna utredning. JRF,s representant

ordföranden Solveig Larsson var så begeistrad över att alla licensområden skulle försvinna att

hon skrev följande i sitt särskilda yttrande till utredningen (SOU 2009:54, sid. 197); ”Utredaren

har i merparten av frågorna på ett väl avvägt sätt lämnat förslag som ger möjlighet att

forma förvaltning av älg, och som även kan användas för övrig förvaltning av vilt, och på

sikt bör de föreslagna älgförvaltningsområdena kunna omformas till generella

viltförvaltningsområden för förvaltning av allt vilt.” Detta uttalande bekräftar slutgiltigt

Jägarnas Riksförbunds totala kursändring, från att under 65 år ha varit jägarnas och böndernas

garant för försvaret av deras enskilda rätt, till att tillsammans med Svenska jägareförbundet

arbeta för utplåning av den enskilde markägarens rätt till jakt på sin egen mark. En rätt som

landets bönder återfick 1789 efter att ha varit förbjudna att jaga på sin egen mark sedan 1352.

 

4. Med Maria Norrfalkt utredning som underlag, infriade nu regeringen önskemålet från 2004, och

författade ”skyndsamt” ett förslag till lagrådsremiss om ny älgförvaltning. Därvid gick regeringen

helt på Norrfalks förslag med utradering av alla former av licens (enskild rätt till älgjakt på egen

mark). Enbart stora kollektiva älgskötselområden samt därutöver älgkalv under högst fem dagar,

fanns med i detta förslag till lagrådsremiss. Ingen av jägar- eller markägarorganisationerna

protesterade mot att alla former av älglicenser helt skulle försvinna. Detta har Jägarnas

Riksförbund förnekat för sina egna medlemmar, och påstått att de var de som räddade

A-licensen.

 

5. Efter bl.a. ett starkt kritiskt inlägg i lantbrukstidningen ATL 2010-03-12 av Jägarnas Riksförbunds

tidigare förbundsjurist Bernt Lindqvist, backade regeringen och ändrade lagförslaget till att en

länsstyrelse i vissa fall efter ansökan skulle kunna medge registrering av enskilda licensområden.

Det kan tilläggas att Jägarnas Riksförbunds ordförande Conny Sandström hösten 2005

”sparkade” Bernt Lindqvist som förbundsjurist med omedelbar verkan. Huvudorsak – att Bernt

Lindqvist (som på regeringens uppdrag 1974 utformat den samordnade älgjakten vi haft under

35 år) vägrade medverka till att JRF skulle vara med och driva igenom en återgång till 1700-talet

då Sveriges bönder var frånhändade jakten på sin egen mark. Om gångna tiders jakträtt och

historik, se under Jaktens historia.

 

6. Efter starka protester från några av JRF,s länsorganisationer som åberopade ett rättsutlåtande

2010-04-12 från fd förbundsjuristen Bernt Lindqvist, backade regeringen ånyo och ändrade

lagtexten till vad den är för närvarande. Således att tidigare A-licenser skulle få kvarstå och att

licensen skulle börja med en älgkalv. B-licenserna är dock helt utan motiv och sakskäl

avskaffade. Rättslöshet, byråkrati och stora kostnader var vad de enskilda markägarna och

jägarna fick med den nya ”älgförvaltningen”.

 

Läs: Rättsutlåtande 2010-04-12 från fd förbundsjuristen Bernt Lindqvist

7. Som väntat har naturvårdsverket centralt, och länsstyrelserna regionalt, motarbetat och försvåra

verksamheten med enskilda licensområden så mycket som möjligt. Detta sker bl.a. genom

orealistiska arealkrav, och skyhöga avgifter vars nivåer ingen i dag slutgiltigt kan överblicka. Som

exempelvis Västra Götaland där ett område på 30 000 ha endast får jaga kalv, och det lokalt

krävs 5 000 ha för att få fälla vuxen älg på (A)-licensområden. Registreringsavgiften har höjts.

Framtida fällavgifter på 5 000 – 8 000 kr har nämnts. Det förtjänar att erinras om att ett av

huvudargumenten för ett nytt älgjaktssystem var att det tidigare var kostsamt, och att det nya

skulle medföra lägre kostnader. Se även rättsutlåtande 2012-02-29 av Bernt Lindqvist med

anledning av naturvårdsverkets lagtrots samt obstruktion mot regerings och riksdagsbeslut.

 

Läs: Rättsutlåtande 2012-02-29 av fd förbundsjuristen Bernt Lindqvist

8. Med det nya systemet har landets bönder förlorat sin tidigare möjlighet att begränsa viltskadorna

på gröda och skog genom anpassad jakt på sin egen mark. Dessutom innebär det nya systemet

att enskilda markägare inte har möjlighet till skyddsjakt, då älgskötselområdenas jakttid som kan

pågå till februarimånads utgång, skall vara avslutad för att skyddsjakt överhuvudtaget skall

ifrågakomma. Sedan vidtar en medveten förhalning av länsstyrelsen med inhämtande av

yttranden och synpunkter av utomstående. När länsstyrelsen slutligen avslår den enskildes

ansökan om skyddsjakt är man framme i april och överklagning har i praktiken omöjliggjorts.

Nu hamnar fler drabbade skogsägare i den sits som bl.a. Kjell Knape i Årjäng tvingats leva med

under årtionden, att ha 100% viltskador på ungskogen (besiktad av skogsstyrelsen) och ändå år

efter år bli vägrad skyddsjakt (tvångsansluten till viltvårdsområde och älgskötselområde).

 

9. Påståendet om minskade skador och ökat lokalt inflytande är en utopi. Hur kan någon påstå att

markägarnas inflytande ökat, när man tagit ifrån dem den förfoganderätt till jakten på egen mark

som de haft i 230 år? De enskilda markägarna har i praktiken fråntagits möjligheten att skydda sin

egendom och att bedriva sin näringsverksamhet, helt i strid mot Europakonvention och svensk

grundlag. Regeringsformen 2:15 anger att både äganderätt och förfoganderätt av egendom är

grundlagsskyddad. Vad är detta skydd värt när markägaren inte får förfoga över jakten på sin

egen mark i enlighet med vad som anges i jaktlagen 10 §? Sveriges regering och riksdag borde

nog vara mera återhållsamma med att kritisera rättslöshet och kränkning av mänskliga rättigheter

i andra länder, med beaktande av hur rättsutvecklingen i Sverige varit under senare tid.

10. På annan plats kommer vi att återge historiken då den samordnade älgjakten kom till 1974, och

när dåvarande statsminister Olof Palme räddade älgjakten åt landets bönder.

 

 

Copyright © All Rights Reserved.